Ledarkvaliteter

Ledarskap börjar med självmedvetenhet

WRITTEN BYTherése M. Sandberg

OM EMOTIONELL INTELLIGENS OCH LEDARSKAP

Flera olika källor beskriver en enkel definition av emotionell intelligens (så kallad EQ) som förmågan att förstå och hantera sina egna känslor såväl som andras, särskilja och identifiera olika känslor, samt förmågan att använda emotionell information för att styra egna tankemönster och beteenden. Det innefattar även hur du på ett positivt sätt kan bidra med detsamma till andra (Goleman, 1995; Mayer & Salovey, 1990).

Men, varför är hög EQ att föredra i ledarsammanhang?

Genom att erhålla kunskap om och utveckla de fem centrala EQ-kompetenserna, så stärks dina relationer – och all business handlar om relationer. Det är därför avgörande för dig som vill nå kraftfulla och långsiktiga resultat att utveckla din EQ.

Och forskning visar att EQ går att utveckla, till skillnad mot IQ. Anledningen till det är vår hjärnas plasticitet – hjärnans förmåga till anpassning – när det kommer till hur vi hanterar och reagerar känslo- och beteendemässigt. Det går att lära om och utan den förmågan skulle vi inte kunna anpassa oss eller heller överleva.

När du utvecklar din EQ utvecklar du också dina inre verktyg för att kunna utveckla ditt team och skapa goda varaktiga relationer med partners och andra värdefulla intressenter.

Det är nämligen så att forskning visar att personer med hög EQ är mer benägna att kunna hantera egna och andras känslor – och det är just dessa kvaliteter som är i fokus för ledarskap, produktivitet, välbefinnande och effektiva relationer (Goleman, 2005, Bradberry 2016) .

Och EQ introducerar ett tillvägagångssätt till god självförståelse och utökad reflektionsförmåga – avgörande faktorer för ett utmärkt beslutsfattande. För beslut tagna i affekt har en tendens att försvåra för oss, till skillnad mot de beslut vi tagit när vi är lugna och i harmoni.

Goda beslut kräver reflektion.

Så, vilka är de centrala EQ-kompetenserna?

När Daniel Goleman skrev ”Känslans Intelligens” 1995, identifierade han fem huvudkomponenter som sammantaget formar emotionell intelligens. Desamma reducerade han sedermera till fyra huvudkategorier när han fortsatte sitt arbete och fokuserade på ledarskap och vad det är som gör en bra ledare. Dessa fyra huvudkategorier inkluderar i sin tur 12 underkategorier, vilka vi kommer att gå närmare in på efter att EQ:s fem huvudkategorier är definierade.

Nedan följer EQ:s fem huvudkategorier enligt Goleman (1995):

  • Självmedvetenhet (eller Självkännedom)
  • Självreglering
  • Motivation
  • Empati
  • Sociala färdigheter

Självmedvetenhet är den grundläggande dimensionen av EQ och kan definieras som ”förmågan att känna igen och förstå dina egna känslor” (Cherry, 2018). Självmedvetenhet handlar om att vara emotionellt medveten, vilket innebär att individen accepterar sina känslor och har god förståelse för vad de betyder. En individ med stark självmedvetenhet har en god förståelse för sina styrkor och begränsningar, har gott självförtroende som ett resultat av stark självkänsla och en god förståelse för sin egen kapacitet.

Självreglering inbegriper mer än att kunna känna igen sina egna känslor. Vi måste också kunna uttrycka, reglera och hantera dem på ett adekvat sätt. Självreglering handlar om självkontroll, vilket inkluderar förmågan att hålla störande känslor och impulser i schack. När vi har god självkontroll är graden av pålitlighet hög och det i sin tur bidrar till att upprätthålla normer för både ärlighet och integritet – båda essentiella värdeskapare i ledarsammanhang. God självreglering inbegriper även hög samvetsgrannhet som fungerar bidragande till att kunna ta ansvar för sin personliga prestation. Goleman (2005) beskriver även att självreglering inbegriper vår förmåga till anpassning. Det i sin tur bidrar till graden av flexibilitet och en god hantering av förändringar, en hög toleransnivå för nya idéer, metoder och ny information.

Människor som har hög EQ har i allmänhet också en hög inre drivkraft – så kallad motivationDessa individer motiveras i högre grad av sina värderingar (bakomliggande avgörande faktorer för motivation). Våra värderingar speglar våra behov, som i sin tur avgör vår motivation. Och vår motivation fungerar som drivmedel för vår strävan mot att förbättra eller uppnå högsta möjliga standard som korrelerar med våra värderingar. Men för att uppnå högst möjliga standard i våra organisationer behöver vi engagerade medarbetare. Vi behöver därför förstå engagemang och hur det uppkommer som ett led av vår motivation. Och för att förstå motivation behöver vi förstå värderingar och behov. Vi kan sedan arbeta med att skapa de rätta förutsättningarna för engagemang och initiativtagande i termer av att agera på möjligheter, öka optimism och uthållighet för att kunna fullfölja verksamhetsmålen – hinder och motgångar till trots.

Empati handlar om förmågan att förstå och känna med andra. Det betyder inte att du sympatiserar, validerar eller accepterar den andras beteende, utan om en förmåga att identifiera vad en annan människa kan uppleva känslomässigt i en viss situation. Empati handlar även om att ta andras oro på allvar, utan att döma. För att ta andra människors oro på allvar, behöver du inte uppleva detsamma, utan det handlar om att kunna känna igen och första vad en medarbetare går igenom. I ditt ledarskap handlar det om att kunna utveckla och stärka andra människor och för att detta skall kunna bli möjligt behöver du utveckla ditt eget inre verktyg för att kunna identifiera utvecklingsbehovet. Men förmågan till att känna empati inkluderar andra fördelar. Att kunna dra fördel av mångfalden av människor i en organisation inbegriper förmågan att kunna arbeta med olika typer av människor och att vara medveten nog för att kunna läsa av och identifiera din grupps känsloströmmar.

Avslutningsvis är sociala färdigheter den sista delen av EQ-pusslet. Dessa färdigheter är det som gör att människor kan interagera socialt med varandra och framgångsrikt navigera i sociala situationer. De med hög EQ har i allmänhet goda sociala färdigheter och därmed en ökad möjlighet till att effektivt nå mål och skapa de resultat de vill ha i interaktionen med andra (Goleman, 2005, Bradberry 2016).

Emotionell intelligens och Ledarskap

När Daniel Goleman fortsatte sitt arbete och fokuserade sina studier på ledarskap, beskrev Goleman emotionell intelligens som en bidragande faktor till hur väl en ledare presterar. Dessa färdigheter inkluderar 12 underkategorier fördelade mellan de av Goleman och Boyatzis identifierade fyra huvudkategorierna. Huvudkategorierna fördelas i dimensionerna personlig kompetens (självmedvetenhet och självledarskap) och social kompetens (social medvetenhet och förmågan att hantera relationer).

  • Självmedvetenhet (eller Självkännedom)
  • Självledarskap
  • Social medvetenhet
  • Förmågan att hantera relationer
För att som ledare kunna applicera dessa färdigheter i arbetslivet har Daniel Goleman identifierat 12 kompetenser sprungna ur studier som Goleman tillsammans med Richard Boyatzis, professor på Case Western Reserve University, genomfört. Tillsammans analyserade de kompetensområden som företag identifierade bland sina mest framstående ledare. De reducerade dem till tolv allmänna kompetenser som tillsammans utgör kärnan i att utskilja ledarförmågor inom ett brett spektrum av branscher.
  • Självmedvetenhet

Emotionell självmedvetenhet: Förmågan att förstå egna känslor och dess effekter på prestation.

  • Självledarskap

Emotionell självkontroll: En förmåga att hålla störande känslor och impulser i schack. Behåller effektivitet under stressiga eller utmanande förhållanden.

Prestationsorienterad: Strävar efter att möta eller överträffa förväntningar och standards. Söker efter vägar till förbättring, sätter upp utmanande mål och undviker okalkylerade risker.

Positivt synsätt: En förmåga att se det positiva i människor, situationer och händelser. Är uthållig i sin strävan efter att uppnå uppsatta mål – hinder och motgångar till trots.

Anpassningsbarhet: Är förändringsbenägen och flexibel. Besitter förmågan att hantera flera krav samtidigt och har en god anpassningsförmåga avseende nya idéer eller tillvägagångssätt.

  • Social medvetenhet

Empati: Förmågan att identifiera och känna med andra människors känslor och perspektiv.

Organisatorisk medvetenhet: Förmågan att läsa av en grupps emotionella strömmar, identifiera maktstrukturer, nätverk och organisationsdynamik.

  • Förmågan att hantera relationer

Positivt inflytande: Förmågan att påverka andra positivt. Får andras stöd.

Coach och mentor: Förmågan att stödja varaktigt lärande och utveckling av andra genom att ge feedback, vägledning och support.

Konflikthantering: Förmågan att hjälpa andra igenom känslomässiga eller spända situationer. Tar varsamt fram oenigheter i ljuset och arbetar på att finna lösningar som alla kan stödja.

Inspirerande ledarskap: Förmågan att inspirera och vägleda individer och grupper mot en meningsfull vision. Tar fram det bästa i andra.

Teamwork: En förmåga att i positiv anda arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål. Deltar aktivt, delar ansvar och bidrar till teamets skicklighet.

För att fungera effektivt behöver du som ledare ha en god förståelse för hur känslor och handlingar påverkar de medarbetare du har omkring dig. Desto mer du arbetar på att utveckla din EQ med dess 12 underkategorier desto mer framgångsrik kommer du att bli. Ta dig tid att arbeta med din självmedvetenhet, självreglering, motivation, empati och sociala färdigheter. Och framförallt, ta dig tid att arbeta med dessa färdigheter i mötet med de människor du har förmånen att få leda.

Om du vill lära dig mer emotionell intelligens (EQ) och dess huvudområden, få en överblick över neurovetenskapen med fokus på känslor, perception och beslutsfattande, samt erhålla verktyg för att bygga förtroende och förbättra samarbete inom och över teamgränserna, såväl som med övriga intressenter och partners, då är ledarskapskursen ”Conscoius Leader” för dig.

Hur du utvecklas till en Conscious Leader står i fokus i det första steget av tre i vårt ledarutvecklingsprogram.

Kommande kursdatum, 2020:

Inspiration: Mayer & Salovey, 1990. D. Goleman, 1995, 2005. T. Bradberry 2016. M.G Cherry, 2018.

Ledarkvaliteter

Ledarskap börjar med självmedvetenhet

WRITTEN BYTherése M. Sandberg

Välkommen att höra av dig!
therese.sandberg@epmconsulting.se